Gräsänka
Vi är ensamma den här helgen, mini-me och jag. Lilleman och maken är hos svärföräldrarna och byter till vinterdäck. Vi valde att stanna hemma eftersom det var meningen att sommardäcken skulle med hem den här gången och då får inte mini-me's bilbarnstol plats i baksätet. Tråkigt men så fick det bli. Tror ni inte att maken ringer idag på morgonen och meddelar att han av någon anledning har beslutat att sommardäcken får vara kvar där nere ändå! Då hade jag ju kunnat följa med ner med mini-me ändå! Nu missar vi att träffa nya kusinen till våra barn som kom i slutet av oktober gö! Typiskt! Ja ja, lilleman har i alla fall fått träffa nya kusinen ,det är alltid något!
Sitter således hemma hos mina föräldrar och beklagar mig eftersom jag redan klättrar på väggarna av att vara hemma utan min son!! Hur kan man sakna någon så enormt efter så kort tid? När de är där så längtar man efter en lugn stund men när de är borta så blir det som ett vacum istället!
Trots... Någon som känner igen det begreppet? Sonen som varit blöjfri i ett halvår har nu börjat kissa på sig igen. Inte hela tiden men någon gång varannan eller var tredje dag, nästan uteslutande på kvällen. Tror utan någon större tvekan att det handlar om ren och skär trots. Han är hemsk på kvällarna just nu, vill inte borsta tänderna, skriker och gråter om vart annat. Och mitt i allt det här så slutar det med att han kissar i kallingarna. Jag vet att jag borde tiga ihjäl problemet eftersom han får negativ uppmärksamhet av att jag blir ledsen och irriterad när det händer. Men jag var så stolt över honom för att han var torr och så känns det som att vi får börja om från början. Det känns som ett nederlag, men inte hans utan mitt eftersom jag inser att det är jag som triggat igång beteendet. Jag vet ju att det är normalt att det går lite fram och tillbaka även efter ett halvår, men jag hade just slutat nojja över att det kunde hända olyckor eftersom inga hände... Men men... Jag försöker vara pedagogisk och inte göra någon stor grej av det, inte visa att jag blir ledsen och arg utan bara ta det som det är. Problemet kommer när man ska försöka få in honom i duschen för att skölja av eländet eftersom jag inte vill att han ska behöva sova så och sedan gå till dagis och lukta blä. Han vill inte in i duschen och så blir det bråk om det istället. Vi är helt klart inne i en ond spiral just nu. Förhoppningsvis släpper det snart så jag får tillbaka min underbara lilleman igen...
Mini-me då... Har fått två tänder nu, sött som bara den. Ålar sig fram, hasar sig fram på rumpan (eller egentligen hoppar hon nog mer, ser ut som en liten studsboll när hon sätter fart). Hon äter med god aptit och är allmänt mysig. Gillar fortfarande inte att sitta själv på golvet men sitter man där med henne är hon nöjd. Hon reste sig upp för första gången förra fredagen! Drog sig upp till stående med hjälp av brorsans bokhylla. Min lilla 7 månaders dotter! Det går för fort! Härom dagen när jag hängde tvätt så hör jag ett fnitter från golvet. Då hade hon försökt dra sig upp i tvättställningen men tappat fotfästet och hängde i armarna med magen upp och tårna lätt i golvet från tvättställningen och fnittrade... Hur sött som helst.
Nej! Nu får det vara måndag så maken och sonen kommer hem igen... tycker jag... första gången på länge man faktiskt längtar efter en måndag ;-)
Sitter således hemma hos mina föräldrar och beklagar mig eftersom jag redan klättrar på väggarna av att vara hemma utan min son!! Hur kan man sakna någon så enormt efter så kort tid? När de är där så längtar man efter en lugn stund men när de är borta så blir det som ett vacum istället!
Trots... Någon som känner igen det begreppet? Sonen som varit blöjfri i ett halvår har nu börjat kissa på sig igen. Inte hela tiden men någon gång varannan eller var tredje dag, nästan uteslutande på kvällen. Tror utan någon större tvekan att det handlar om ren och skär trots. Han är hemsk på kvällarna just nu, vill inte borsta tänderna, skriker och gråter om vart annat. Och mitt i allt det här så slutar det med att han kissar i kallingarna. Jag vet att jag borde tiga ihjäl problemet eftersom han får negativ uppmärksamhet av att jag blir ledsen och irriterad när det händer. Men jag var så stolt över honom för att han var torr och så känns det som att vi får börja om från början. Det känns som ett nederlag, men inte hans utan mitt eftersom jag inser att det är jag som triggat igång beteendet. Jag vet ju att det är normalt att det går lite fram och tillbaka även efter ett halvår, men jag hade just slutat nojja över att det kunde hända olyckor eftersom inga hände... Men men... Jag försöker vara pedagogisk och inte göra någon stor grej av det, inte visa att jag blir ledsen och arg utan bara ta det som det är. Problemet kommer när man ska försöka få in honom i duschen för att skölja av eländet eftersom jag inte vill att han ska behöva sova så och sedan gå till dagis och lukta blä. Han vill inte in i duschen och så blir det bråk om det istället. Vi är helt klart inne i en ond spiral just nu. Förhoppningsvis släpper det snart så jag får tillbaka min underbara lilleman igen...
Mini-me då... Har fått två tänder nu, sött som bara den. Ålar sig fram, hasar sig fram på rumpan (eller egentligen hoppar hon nog mer, ser ut som en liten studsboll när hon sätter fart). Hon äter med god aptit och är allmänt mysig. Gillar fortfarande inte att sitta själv på golvet men sitter man där med henne är hon nöjd. Hon reste sig upp för första gången förra fredagen! Drog sig upp till stående med hjälp av brorsans bokhylla. Min lilla 7 månaders dotter! Det går för fort! Härom dagen när jag hängde tvätt så hör jag ett fnitter från golvet. Då hade hon försökt dra sig upp i tvättställningen men tappat fotfästet och hängde i armarna med magen upp och tårna lätt i golvet från tvättställningen och fnittrade... Hur sött som helst.
Nej! Nu får det vara måndag så maken och sonen kommer hem igen... tycker jag... första gången på länge man faktiskt längtar efter en måndag ;-)
Kommentarer
Postat av: Jiz
Försök att njuta istället! Och miljöombytet kanske gör honom så gott att ha slutar kissa på sig! Vem vet?
Trackback
